lördag 27 februari 2010

Rambos sår är ingenting jämfört med mitt!

Jag kom hem från Kiruna i måndags, efter en jäkligt lång resa som blev försenad av ett antal olika anledningar. Hemma i Kiruna var det farbror Tomas 50årsdag och vi var där under fredag och lördag för att fira honom. Det var en riktigt trevlig tillställning, med en massa god mat, massa trevligt sällskap och att få se Tomas reaktion på sin nya tv var väldigt intressant. Som de flesta personer med downs syndrom och andra utvecklingsstörningar så brukar rutiner vara väldigt viktigt, det är svårt att bryta mönster. De vill nämligen ha det på sitt sätt som de alltid haft det. Så när han öppnade den stora presenten så var det en tv han fick se. Han blev först upprörd och den ville han inte ha i sitt rum! Han skulle ha den i deras stuga i Pello! Men efter lite övertalningsförmåga från diverse folk så tillät han oss att sätta in tvn på hans rum. Han är ju så van med sin gamla fjärrkontroll att titta på text-tv och liknande, så det är ju jobbigt att behöva lära sig på nytt!

Dagen efter jag kommit hem tänkte jag att jag skulle diska lite, men jag borde ha varit mer noggrann när jag stoppade ner handen för att ta bort lite bestick och sätta in grejen som hindrar vattnet att åka ner. För där hände en liten otrevlig grej... Jag kände en kniv in i pekfingrets ben. Det gjorde inte så ont, men det var en otrevlig känsla, men framförallt så blödde det i över 3h... Jag har känt mig lite handikappad de senaste dagarna, för tro't eller ej, man använder sitt högra pekfinger till ganska mkt! Om jag varit nybörjare med linser så hade det nog tagit en stund för att använda "fräcka fingret" till att peta i linserna. :p Skriva på tangentbordet utan att använda pekfingret är också en utmaning. Det går ganska fort fortfarande, men inte lika fort som vanligt och det är väldigt ovant. 

OS då? Skidlandslaget har överraskat mig brutalt mycket och det har varit roligt och spännande att se varenda gång de har åkt. Synd att Anna Haag inte kunde åka stafetten, för då hade vi nog tagit brons eller silver. Norge tror jag inte vi hade kunnat rå på. 

Ferry var ju en sjuk överraskning. Jag hade noll förhoppning på den konstiga västerbottningen men nog fan har han prickat formtoppen och överraskar nog oss alla! Damerna tänker jag inte kommentera desto mer om. Helena Jonsson prickar sin formbotten helt enkelt och de har otur med skidorna i de två första  loppen.

Curlingen inatt var jag för trött för att titta på, så jag kollar reprisen nu. Ruskigt bra jobbat och ganska mycket tur för att få den där skiljeomgången och sedan att kanadensiskan missar den hyfsat enkla stenen gjorde det hela ännu mer turligt. Men, men... Guld till Sverige, I ain't the one to complain! Vi får hoppas herrarna tar brons också!

Hockeyn, vad ska man säga... De spelar riktigt bra mot Finland (wtf gjorde de mot USA?!?!) men mot bajstråkiga Slovakien klickade spelet inte riktigt och Slovakiens äckligt säkra snipers gjorde mål på de fyra chanserna de hade... Tyvärr så gick inte Tre Kronor till semin, det hade varit grymt kul att se Kanada - Sverige. USA - Kanada lär ju bli en intressant match iaf!

1 kommentar:

  1. Du glömde säga att du svimmade av tristess någonstans mitt in i curling-matchen!

    SvaraRadera