Efter ett flertal bangningar från diverse folk, så gick jag och Granlund för att se på den efterlängtade Robin Hood-filmen. Det var väldigt bra skådespelarprestationer, och en väldigt jämn och härlig film. Ska vi tro på två uppföljare eller? Trilogier är ju det bästa Hollywood vet. Efter två uppföljare så tappar folk suget, eller vad det är egentligen med trilogier?
Russel Crowe och Cate Blanchett gör som vanligt bra ifrån sig och det var inte många scener som var dåliga, men Elina påpekade (och som jag också tänkte på) två stycken som är rätt så standard. När hon får syn på Godfrey på stranden där hon utkräver hämnd högt för sig själv... *yawn* originellt värre... Och scenen strax därefter när hon är i vattnet och Robin kommer dit och bär henne och struntar totalt i slaget som sker... Varför måste sånt alltid finnas med!?
Andra nämnvärda karaktärer: Sheriffen i Nottingham var en väldigt söt loser som ingen respekterar och allt går fel för honom. Broder Tuck med sina bin och sin alkoholkonsumtion var ju lysande. Will och Allan gillade jag också. Max von Sydow gör en skön roll. John är så där härligt äcklig, dryg, feg som jag tänkt mig. Sen har vi Godfrey, som är lika bra i skurkrollen här som han var i Sherlock Holmes.
Något oväntat vapen i slutet måste jag säga. Trodde aldrig jag skulle se Robin Hood med en sån där hammarliknande grej. Hög blunt force trauma-faktor på den, ni!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar